
I går såg jag
Zabriskie Point från 1970 av Michelangelo Antonioni. Det tog ungefär 110 minuter för budskapet att krångla sig igenom fyrtio år av mediebrus, konsumtion, kapitalism och låtsasliv för att inse att filmen är anti just detta. Slutscenernas skithäftiga explosioner är något av det snyggaste jag sett på film.